vandrariettregn

Idag har jag funderat. Alldeles för mycket. Gjorde jag verkligen rätt i att flytta? Jag hade kunnat bott hemma ett tag till och sparat ihop massa pengar och flyttat till Stockholm. Jag vet ju att jag vill dit, en vacker dag. Resa vill jag nog inte göra. Inte mer. I alla fall inte nu. Och om jag skulle resa så skulle det vara någonstans där jag kan volontärarbeta - för att hjälpa någon eller några, om så bara med att lära sig engelska eller vad som helst. Jag vet inte vad jag vill. Jag vet varför jag flyttade. Jag ville visa för mig själv att jag klarar mig själv - och nu har jag gjort det. JAG KLARAR MIG SJÄLV. Men jag älskar mitt liv just nu också, jag borde inte drömma iväg till Stockholm. Dit kan jag åka sedan. Just nu ska jag fortsätta ta vara på tiden och träffa mina underbara vänner och nära och kära. Festa HUR MYCKET JAG VILL, göra vad jag vill, leva som jag vill. Nästan. Man får ju ta lite hänsyn till andra också. Men vad jag försöker göra är att få mig själv att inse att jag lever min dröm - för det gör jag. Jag bor i en lägenhet som ser ut nästan precis så jag vill ha den och jag har helt fantastiska människor runtomkring mig. Vad mer kan man önska? Jag är en drömmande, överfilosoferande idiot och jag är lycklig. Gode Gud, låt mig vara en lycklig idiot.