Det är allt vi faktiskt har

Jag är så glad idag! Jag vet inte varför, allt känns bara okej. Det är till och med okej att göra tråkiga saker, som plugg och pappersarbete inför träningen imorgon. Kanske för att jag sov så skönt inatt? Eller för att resultet från tyskaprovet var bra? Eller för att Sara förgyllde min dag på vår frukost/brunch/fika förut? Jag tror det är en kombination. Och kalla mig knäpp men jag doppade just rostad macka i bearnaisesås, inte helt fel faktiskt. Haha, prova själv.

Nu vill jag flytta från den här staden. Jag är trött på att åka samma gator upp och ner och se människor som ser ut som de känner precis samma sak. Jag vill till Stockholm och gå längs alla mysiga gränder i gamla stan. Gå i små butiker där man knappt kan vända sig om i de smala utrymmena utan att riva allt som saluföres. Gå promenader och undra vart man befinner sig. Att inte lokalisera sig efter de två sista siffrorna i postnumret som jag faktiskt kan nu. Komma hem och slippa öppna skolböcker. Kunna göra det man vill, utan att känna att man inte har tid. För det är egentligen det enda vi faktiskt har, som en så klok människa en gång sa. Det är allt vi faktiskt har. Tid.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0