vandrariettregn

Jag vaknade av att pappa ringde och väckte mig. "Sover du fortfarande? Klockan är ju fyra." Neeej den är ju tolv, tänkte jag och kollade på klockan. "Va?! Klockan är ju kvart i fyra!" Ja, så kan det gå. Hostmedicinen måste vara bra stark alltså, har aldrig sovit så länge tror jag.

Är ledig imorgon också tydligen, riktigt skönt men störande att jag inte kunde stannat i Estocolmo. Oj, det blir en kort dag det här. Hoppas pappa köper med sig något gott hem till sin sjuka dotter... Han skulle iallafall köpa youghurt så han kan göra smoothie, hihi