Och jag går på promenaden
Idag insåg jag hur den omtalade tillika mytomspunna långhåriga mannen (nej jag pratar inte om Di Leva) som gick på vatten måste ha känt sig; LÄTT. Det gjorde nämligen jag där jag traskade runt bredvid djupa fotspår på snöhögar stora som Hallandsåsen. Vilken vardagsboost! Tacka vet jag minusgrader.
Vi som skrattade nyss
Pappa är söt. Jag visade precis att man kan leta på låttexter på internet och han är helt fascinerad. "Det här är ju helt otroligt!". Visst, pappa, visst.
Nåväl, i mitten av mars flyttar jag in i en tvåa i stan! Allt som saknas är matbord och stolar och två månader, sedan är det dags! Åh jag är så glad! Det var alles för denna gången. CIAO!
